Basenji är en frisk ras. De flesta basenji uppnår en hög ålder och rasen ligger i någon av de lägsta premieklasserna hos försäkringsbolagen. Hälsoenkäten som skickades ut 2003 visar dock på att det finns några hälsoproblem som är mer vanligt förekommande. Det är framförallt immunbristsjukdomar såsom tandlossning och furunkulos. Båda sjukdomar som innebär lidande för drabbade hundar. Det finns även en relativt stor andel av basenjiägarna som upplever att deras hund har känslig mage. Navelbråck förekommer hos knappt hälften av våra basenji. Det rör sig i de allra flesta fall om små bråck med lite fett- och bindväv som inte innebär något obehag för hunden.

De största hälsoproblemen för rasen ligger dock helt klart i förekomsten av sjukdomarna Fanconis syndrom och basenjiretinopati. Basenjiretinopati är en sjukdom som medför att delar av näthinnan förtvinar men av det vi vet om sjukdomen idag så leder den inte till blindhet. Till dags dato är det ett trettiotal hundar diagnostiserade men eftersom det i stort sett endast är avelshundarna som ögonlyses så finns det med största säkerhet ett mörkertal. När det gäller Fanconis syndrom, en njursjukdom som leder till döden, så har vi i dagsläget cirka sju insjuknade hundar i Sverige. Utan att vara alltför pessimistisk får man anta att dessa fall kommer att följas av fler i framtiden. Med vetskap om utbredningen av Fanconis syndrom i vår omvärld och medvetenheten om att många av våra hundar är släkt med drabbade linjer, i Sverige och utomlands, så kan vi med relativt stor sannolikhet fastslå att dessa anlag är väl spridda i vår population.

Saxat ur RAS kapitel Mål & Avelsstrategier, stycke Hälsa.